Kroppen värker med ett alkoholiserat glas bredvid sig,
Med saltets sötma på sin andra sida skriker den,
I bakgrunden hör den stormens orkester spelar en sorlig låt,
Kroppen har lämnat mig,
Den har lämnat mig för natten,
Jag hoppas på att vakna upp vid dess sida imorgon.
Hur jag önskar att detta inte bara var cola,
Trots att min tankeverksamhet gör allt den förmår så händer det inget med den ljumna drycken,
Långsamt förtär den mig,
Jag vill bara här ifrån men jag kan inte flytta mig,
Även om jag och min kropp är på samma ställe så är vi inte tillsammans,
Ensamma gråter vi tillsammans inombords.
Metaforerna flyter ihop med mitt pretentiösa ego,
Tillsammans skrattar de och ljuger.
Laughing and lying…
No comments:
Post a Comment