Ett Ouppackat Pussel...

Jag vill spy,
Jag spyr av trötthet,
En obehaglig och oförståelig känsla.

En dag med värme i kylan,
En dag med kärlek i hatet,
En dag med vänskap i ensamheten.

Jag vill så mycket men orkar så lite,
Jag skäms,
jag känner mig som en svikare,
Du förstår men jag accepterar inte.

Varför vill du mig så väl ?
Jag gråter nästan,
Av lycka...?

Jag skäms,
Jag vet inte vart jag skall ta vägen,
Jag vet inte hur jag skall börja,
Jag vet inte om jag kan sluta,
Jag vet inte hur jag skall klara av det,
Jag vet inte vem som skulle trösta mig.

Vill jag ens bli tröstad ?
Vill jag ens släppa mina tårar ?
Gör det för ont ?
Är det verkligen så farligt ?
Klarar jag verkligen inte av det ?
Vafan skall jag göra ?

Ett Ouppackat Pussel

Jag känner mig bara så jäva sårbar,
Jag får uttryck men inte utlopp för mina känslor,
Så fort det kommer kör jag tillbaka det,
För när jag väl hällt ut pusslet så orkar jag knappast plocka ihop det,
Gör du det åt mig ?