Jag Försöker Och Tar Mig Framåt...

Dagens Åstadkommande:


* När de väl svarar så får man tillbaka att jag skall fixa en remiss från läkaren.
* Satt på en diskmaskin.
* Plockat lite här hemma.
* Satt mig i fokus och försökt utmana mig själv.

Avbruten Bajs...

Satt och tittade på en av de mer intetsägande filmerna jag har sett på riktigt länge, det var Girl, Interrupted. Den skulle handla om en brud på 60-talet som har borderline och skriver in sig på ett mentalsjukhus på grund av ett självmordsförsök. Vid tillfället vet hon inte vad som riktigt gör att hon mår som hon mår men det "kommer fram" senare. Självklart är det en halvhappy ending för att man skall försöka vara insiktsfull och visa att allt här i livet inte alltid slutar i total lycka.

Asså det var en sån jävla skitfilm, jag kan tänka mig att det är en sån där film som blir "någon ung persons" favoritfilm för att den är "så djup" och för att personen ifråga "känner igen sig så väl" man mår dåligt och vuxna förstår sig inte på hur svårt det är att vara tonåring. Självklart är man lite alternativ och skär sig i smyg för att mamma vägrat köpa pizza åt tidigare på dagen, samtidigt som man tittar på filmen och kanske för första gången börjar onanera till bilderna av en halvnaken Jared Leto eller kanske till en tanig Angelina Jolie, vad vet jag. Inget direkt som faller mig i smak i alla fall.

Försöker...

Jag vill inte fly och jag vill inte gömma mig bakom min rädsla för att göra mig eller särskilt någon annan illa men eftersom jag inte vet hur illa det är samt att jag inte agerat ut något ännu så känns det bästa att bara vara försiktig och gå på känslorna just nu. Det är jobbigt för jag vet inte hur pass troligt det är att jag gör något. Jag försöker ta mig fram på bästa vis och försöker motverka på bästa möjliga sätt som jag känner att jag klarar av eller ens vet hur jag skall hantera. Försöker även göra min läxa och skriva ner allt sånt här som sker. Så att man kan gå igenom allt och försöka utvärdera det hela.

Datum
Det kan bli flera registreringar på en dag

Situation
När var det, var var du, vad gjorde du, med vem var du ?

Automatiska Tankar
Vilka tankar for igenom ditt huvud ?

Konsekvens (känslor / beteenden)
Beskriv dina känslor och skatta styrkan i dessa (0-100). Vad gjorde du ?

Vill Inte Testa Gränserna...

Gick från jobbet idag, sa att jag mådde illa, vilket jag också gjorde men mest av allt så mådde jag psykiskt dåligt men det är inte alla gånger det är så jävla lätt att kläcka ur sig att man hellre kör en kniv i handen för att ha en anledning att gå hem än säga att man mår dåligt. Vet inte riktigt vad det var men kände mig så jävla obalans och hade typ allmänt ångest bara. Var delvis rädd för att gå på någon eller att själv skada mig samt att jag rent fysiskt var mer eller mindre ""död"". Det är så svårt att veta, jag kanske hade mått bättre om någon timme ifall jag bara stannat kvar men samtidigt kunde jag bara gått ned mig ännu mer och som jag kände just då var det nog bäst att inte testa gränserna. Jag menar i värsta, värsta fall så kommer ju något riktigt illa ske och då känns det mycket bättre att inte försöka.

Samtidigt så är jag rädd för att jag ursäktar mig själv för att jag är "lite trött och hängig" men det är nog bara min paranoia som talar. Jag tror knappast jag medvetet eller omedvetet skulle försöka förmå mig själv att tänka och känna in det jag gjorde för att jag inte hade lust att jobba idag.

Det Börjar Ljusna...

Det har faktiskt varit en riktigt bra dag idag, först så var jag och träffade min psykolog och hon styltade upp mina problem och promblematik som jag har. Till exempel vad jag vill ändra på, vad jag gör för mycket, vad jag gör för lite och så var det någon punkt mer, allt för att försöka få det hela lite mer greppbart och någon slags översikt på det hela. Eftersom jag har världens sämsta minne så kommer jag inte riktigt ihåg vad som stod vart någonstans osv. men det kändes bra. Fick med mig lite lappar på där jag skall registrera "negativa, automatiska tankar / känslor".

Kändes ganska vettigt.

Sen drog jag hem till min bror och träffade Lotta och fågelhajen som sov hårdare än en död fisk och var inte alls nöjd över att bli väckt för att bli matad, men ärligt talat vem fan hade inte blivit grinig om man blivit väckt mitt i natten för att någon jävel vill trycka i en mat ? Kort efter så drog vi ut och sprang, dock så började min fot bråka typ halvvägs och den fortsatte att bråka ännu mer efter att jag drog in till stan och shoppade lite. Får väl fortsätta ta det lite lugnt och simma lite istället och kanske ut och gå en stund och se ifall det fortfarande känns jobbigt.

Min dator har även skickats så jag hoppas att jag kan åka och hämta den snart, gött som fan kommer det bli !

Har även fått en del av pengarna Madde var skyldig mig, det känns bra... jag är glad, glad för att jag äntligen börjat få tillbaka mina pengar, glad för att det visar att vår relation och allt jag lagt ned i den har varit förgäves. Det var ett tag jag verkligen trodde nästan fullt ut, att allt var någon väl genomarbetad plan för att jävlas med mig och att jag bara varit den mest godtrogna människan i världen och lämnat ut mig helt och hållet för att sedan få allt bortslitet och spottat och sparkat på. Så är dock inte fallet och för det är jag glad och jag kommer kunna lägga det här åt sidan sedan och gå vidare för det har plågat mig men nu kan jag verkligen på riktigt börja fokusera på annat. Det är även skönt att fått prata ut och kanske rett ut en del frågor med Madde det senaste veckorna / månaden och för det är jag även glad, även om vi aldrig kommer återgå till hur det var innan så är det bättre än när vi inte hade någon kontakt alls och ända jag kände var besvikelse, sorg, avsky och hat.

Det börjar så sakta reda ut sig en del på hemmaplan vilket är oerhört skönt, även om allt är långt ifrån så börjar gammal skit lösas upp och jag börjar kunna ta mig vidare. Är fullt medveten om att det inte bara är uppförsbacke resten av vägen men jag tänker försöka ta åt mig och njuta av det så länge som det håller i sig. Jag tänker också skynda jävligt långsamt.

Bajsdagen På Jobbet...

Fan först vaknar man och inte känner någon motivation och mår allmänt kasst och vill bara mest stanna hemma.
Man går upp äter frukost, mår illa och går till jobbet, en dag som många andra.

När man väl kommer dit så är man i oordning och jag känner mig allmänt dissorienterad,
försoker jobba på och känna peppet som de andra visar men det kommer aldrig.

Saker blir fel vid inventeringar, man räknar om, hittar inget, back trackar, hittar inget. Lägger in det och tänker inte efter, mer fel...

Under allt detta har den allmänna ångesten tagit sitt fäste, jag måste gå in, bort från folk, bort från siffror, bort från allt.
Jag glömmer stundtals bort att andas, allt bara står still i panik.

Jag har nog verkat stissig och inte särskilt rationell idag.

Published with Blogger-droid v1.6.9

Det Är Tufft Nu...

Jag lyckas verkligen fördärva saker och ting ibland. Nu har jag gått och fått en inflammation på senan till min stortå vilket gör det aningen svårt att gå och ännu svårare att motionera, har blivit sjukskriven en vecka och skall väl i princip bara sitta i soffan och göra inget på en vecka. Skulle komma tillbaka om det inte börjar lugna ner sig efter det. Så jag vet verkligen inte vad jag skall göra, jag har lyckats paja det som verkligen hjälper något gentemot mitt mående, eller åtminstone för stunden. Allt bara för att jag inte fixar att sitta inomhus och still hela dagarna.

Jag ville verkligen komma tillbaka till jobbet, för att få komma ut, röra på mig, inte sitta hemma och tänka hela dagarna men nu kommer jag bli ännu mer låst till den här skiten. Allt känns så jävla hopplöst just nu. Hade jag inte varit ute och sprungit nu i veckan så kanske allt lugnat ner sig och jag kunde gått tillbaka till jobbet och kanske kunnat köra på ett tag, har ju en tid hos en psykolog men problemet är bara att jag ser bara de negativa följderna av allt det här. Jag ser bara all skit som skulle kunna uppstå och hur långt ner jag kan komma i min egen grävda grav.

Fotproblem...

Min fot har helt buttat upp sig, skall träffa en läkare 14.15 på Partilles vårdcentral, antagligen har jag överansträngt foten men måste kolla upp det för jag kan knappt gå på skiten. Sen har jag dragit på mig en rejäl jävla hosta som säkerligen är ett resultat av mitt senaste motionerande i samband med att jag varit förkyld, kanske inte världens smartaste men jag har varit desperat mer eller mindre för att komma ut och röra på mig. Jag måste få utlopp för all jävla energi och känslor osv. som annars bara ligger och bubblar, så hellre att jag är ute och springer och blir lite mer sjuk på kuppen än att tex. dra huvudet in i sovrumsdörren eller hälla skollande hett te på min hand, båda av sakerna jag höll mig från att göra igår natt. Vilket på ett sätt känns ganska bra men samtidigt så känner man sig """ganska frisk""" för att man orkar och klarar av att undvika skadebeteenden, inte för att jag inte förstår varför folk gör det eller ser ner på folk som gör det, det är bara att jag verkligen inte klarar av fysisk smärta och det känns som om det skall vara riktigt långt gånget innan jag gör något sådant. Å andra sidan så att man ens känner viljan och behovet av att göra sådana saker tyder ju på att ändå inte allt är som det skall.