Kakmonstret...

Den färdas mot dig.
Du kanske färdas mot den,

Inget är riktigt klart…

Du är rädd,
Dina ögon spärras upp när du ser den ligga där alldeles ensam,
Den ligger utvikt för din skull,
Det är precis vad du intalar dig.

Handen kommer emot dig och du skriker till,
Det är ett [tyst] skrik, Du vet att detta är slutet,
Du kommer inom sekunder vara död,
Du sluter dina ögon och hoppas det skall gå snabbt.

Du kan höra hur du knastrar sönder inuti munnen på din förövare,
Bit för bit [försvinner] du,
Kanterna blir bara mindre och mindre,
Snart är du bara smulor på en kind,
Du har blivit berövad ditt liv av Kakmonstret.