Komplicerat...

Asså jävla helvete...
Skall det alltid vara något ?
Nu när jag väl börjar ordna upp mig,
Nu när jag äntligen tagit klivet ut,
Nu när jag äntligen börjat öppna upp mig,
Nu när jag äntligen tagit för mig lite,
Så börjar alla andra krångla till sig (?)
Skyller inte på dig,
Skyller inte på dig heller,
Jag vet hur det är,
Jag vet så väl för jag är fortfarande där,
Jag trodde verkligen att allt skulle bli bra,
Eller ah...
Bättre,
Har inte jag alltid varit problemet ?
Har inte alltid jag inte haft något att säga ?
Har inte alltid jag varit den som inte vetat ?
Har Inte jag alltid velat ?

Nu när jag äntligen börjar prata,
Nu när jag äntligen börjat säga vad jag vill,
Nu när jag äntligen börjat visa mina känslor,
Nu när jag äntligen börjat prata om mina känslor,
Nu när jag äntligen börjat bättra mig så...
Fan,
Blir bara så frustrerad,
Förstår er,
Lider med er,
Jag önskar bara...
Usch,
Vi behöver prata,
Du och jag.