Då var man ute och drack igår efter jobbet (jag hade kört en tolva), drog först till Lerum och drack en del där. Träffade Robin, Victor, Linus och Simon och ett par korkade brudar som jag hoppas aldrig ser någonsin mer, jävlar va blåsta och äckliga de var. Jag är ganska övertygad om att jag kunde säkert fått mig något om jag lagt manken till och spelat med men fan heller säger jag, damn... de var nasty ass bitches. Inget attraktivt med idioti och dålig musiksmak, de var verkligen allt jag inte är.
Vi drog vidare, jag, Simon och Victor (det blev Pullmans), det var Victors idé att ta sig en öl där för "det är gött..." och lite senare begav vi oss till Gretas där jag ser Andrée sitta utanför och han såg mig så tänkte att jag får gå fram och åtminstone hälsa, slutade med att jag sitter och pratar med honom, träffar även Maria, Bella, Magda och eh... ah vafan hon nu heter. Satt och pratade med Maria ett tag och när de gick så bestämde jag mig för att hålla Andrée lite sällskap (kände att vi kanske behövde prata lite mer), det hela slutar med att vi går och käkar på Greenwich och beger oss därifrån vid 3-tiden för att hinna med sista tåget. Känner mig lite kluven eftersom jag trots allt sagt att det var typ över och att jag inte direkt hade något mer att säga till människan men måste dock påpeka att jag även la till att är det något så får han säga till så skulle jag hjälpa honom. Syftade nog mest på ifall han hade några issues han ville prata ut om med någon. Verkar som jag hela tiden kommer tillbaka till ruta ett fast en förnyad med mer regler och en mer bestämd och självsäker mig men som sagt stör det mig att jag hela tiden kommer tillbaka och försöker hjälpa folk och få de att prata ut om deras problem och få de att ändra på sig. Frågan är väl bara, i vilket syfte gör jag detta ? Är det en drog, är det något jag behöver ? Bekräftelse ? Söker jag svar i personer som är i liknande situationer som jag är ? Flyr jag från mina egna problem ? Vill jag får samma "hjälp" av dem ?
Vet inte vad som är mest störande att folk inte lyssnar på mina råd och "gör som jag säger" eller att de fortsätter att göra om samma misstag om och om igen ? Att de är för lika mig och att ifall jag kan få de att ändra på sig så kan jag nog också göra det, eller ? Dock så anser jag att jag har bättrat mig, jag har vuxit, jag har blivit mer självsäker, jag har mer pondus men jag har fortfarande samma issues att ta i tu med. Det kanske är just de faktum att jag lyckats ta mig en liten bit framåt med hjälp av de metoder jag använt mig av och då "borde" de ju funka för alla andra ??? Äh... jag vet inte, bara svammlar en massa goja.
För att gå vidare så träffade jag Maria idag, jag har ju försökt stämma träff med henne för att prata ut om något men så har det inte blivit av p.g.a. många olika anledningar och nu har det gått så lång tid sedan jag nämnde detta första gången till henne att det kändes som om det hade urholkats lite. Dock vet jag inte om jag sagt så mycket mer än vad jag gjorde nu, behövde nog bara träffa henne ensam och bara få tjöta lite. Vet inte om jag uppnått mitt syfte eller så men nu har jag i alla fall fått träffat henne och det kändes bra att få det gjort.
No comments:
Post a Comment