Fan Jag Vet Inte...

...och du loggade ur för att ?

Jag försöker bara lösa detta, jag vet inte riktigt och det är fan svårt men är du verkligen tvungen att göra så här ? Önskar du känt mig sedan tidigare så kanske du förstått du att jag verkligen försöker och att jag gått långt ut i mörkret för att göra mitt bästa men det spelar väl egentligen ingen roll, när du inte får några ordentliga svar eller ser något resultat.

Jag vet inte, kanske folk förstår sig på mig bättre än vad jag gör själv. Jag kanske försöker i blindo ignorera det som är oundvikligt. Visst, det är mycket som har varit komplicerat, mycket som varit jobbigt men förstår du inte vad du har gjort för mig ? Har jag inte visat det tillräckligt, har jag inte gett dig det erkännande du förtjänar för vad du verkligen har fått mig att åstadkomma ?

Du har fått mig att öppna upp mig,
Du har fått mig att gråta,
Du har fått mig att prata om mina känslor där och då,
Du har fått mig att stå på mina egna ben,
Du har fått mig att säga vad jag tycker och tänker,
Du har fått mig att känna värme,
Du har fått mig att känna ömhet,
Du har fått mig att känna kärlek,
Du har fått mig att känna närhet,
Visst har jag upplevt det förr,
Visst har jag delat med mig av det förr,
Detta är bara något utöver det mesta jag känt,
Detta är bara något utöver det mesta jag upplevt.

Helvete !

Jag vet inte vad jag vill,
Jag vet att jag tycker om dig,
Jag vet att jag vill lära känna dig mer,
Jag vet att om jag fortsätter träffa dig kommer du få mig att växa som människa,
Visst det har varit komplicerat,
Visst det har varit jobbigt,
Visst det har uppstått missförstånd,
Visst har jag inte alltid vågat ta för mig,
Visst har jag inte alltid vågat säga allt jag tänkt på,
Visst har jag inte alltid vågat göra det jag velat göra.

Jag vet inte om jag skulle vara redo att ge mig in i något långdistans förhållande, om jag skulle vara villig att "bara" vara med dig, jag vet inte om ens jag skulle kunna vara med någon samtidigt heller, jag vet inte hur jag skulle fungera då, eller om du hittade någon under tiden. Just nu i detta läge känns det som om det är "för tidigt" att bara helhjärtat gå in för ett förhållande och bara satas på det. Samtidigt så skulle jag inte kunna "träffa" någon heller under tiden av det simpla skälet att blir det något mellan oss skulle det bara bli så fel.

Vad är de sociala reglerna för detta ? Om man testar och se vart det leder, är det bara det som gäller ? Eller kan man fortfarande träffa andra personer under tiden ? Helt ärligt talat så vet jag inte, enda jag vet är att jag har avstått av den simpla anledningen att det känns som om det skulle sitta väldigt fel med dig ifall vi nu skulle väl bli ihop. Blir det något tydligare eller blir det bara ännu luddigare ?

Jag vet bara att det kan inte bli lika intensivt som det blev senast, tror det dock inte blir så med tanke på att det har varit mycket den senaste månaden och nu kommer jag flyttat till eget och jag kommer jobba mindre framöver så mer ledig tid sen var kanske en vecka lite väl mycket att ta i särskilt med tanke på hur mycket jag jobbade sen också var inget direkt "planerat".

Tror det skulle bli mycket enklare ifall man har lite datum att gå efter, eller åtminstone jag skulle känna mig lite mer tryggare och kanske kunna slappna av på ett helt annat sätt. Det är något jag nog också behöver lära mig att göra, slappna av och bara ta det lugnt kring dig. Jag kan ärligt talat säga att det känns som om du redan "bestämt" dig men kanske har med att göra vad jag sagt eller snarare inte sagt. Det kändes bara som om du skickade en tydlig signal genom att logga ur (å andra sidan loggade du in nu igen) sen så är jag en mästare på att missuppfatta och övertolka saker och ting. Får väl se vad som sker nu då.