Det var ju det här med att inte ta saker personligt. Först måste jag konstatera att jag ibland faktiskt "stör" mig på att det verkar som alla kommer med sina problem till mig men samtidigt känner jag mig ärad att folk faktiskt vänder sig till mig. Hur som helst så kan man ju inte prata med mig om allt och jag har knappast svar på allt heller men måste erkänna även om det känns dumt och jobbigt att det gjorde ont och tog emot att läsa det. Måste vara förstående, kanske handlar om mig, (alltid skall jag vara i centrum kan jag sluta tro det, fan) skit samma vad det handlar om, usch måste jag alltid få för mig massa saker, helvete ! Personen valde att inte prata med mig av någon anledning, that's it. Det är inte mer med de, sluta lipa och ta inte åt dig precis allt som sägs (tolkar verkligen allt som om det är riktigt mot mig för att gör mig illa), jag hatar mig själv för detta.
Jag är fan en hemsk människa, jag fiskar ju ständigt efter sympati och jag agerar jämt som någon slags jävla martyr. Min fråga är varför i helvete ingen säger till mig att sluta med skiten jag håller på med asså visst må jag göra god gärningar ibland men någon stackars jävla måste väl sett andra sidan på det mynt som heter Lars ? Förstår inte hur jag får hålla på så här som jag gör.
No comments:
Post a Comment