Varför måste jag vara så svår ? Varför kan jag bara inte släppa in folk ? Varför kan jag bara inte prata med folk ? Jag bara motarbetar mig hela tiden, känns så jävla hyckligt av mig att gå i skolan just nu. Känns bara så menlöst, bara slösar bort tid och pengar. Alltid samma jävla skit med mig. Kommer jag någonsin ändra mig ? Det är en så ohållbar situation jag är i och förr eller senare kommer det hela kollapsa. Flytta hem är inte ett alternativ, hoppa av skolan går verkligen inte utan ett jobb och jag vet inte vad för jobb jag skulle kunna få eller ta. Kanske lika bra att något ordentligt hände för jag tycks fan aldrig lära mig.
Fakk, söker hela tiden orsaker, något att skylla på men kan inte för när det verkligen gäller så är det jag och bara jag som kan göra något åt det. Vad som hänt har hänt och man kan fan inte ändra på det. Jag vet inte bara vart jag skall ta vägen, vill bara inte vara med längre. Problemet är ifall jag skulle prata med någon så skulle jag inte veta vad jag skulle säga, vad jag skulle vilja ha hjälp med eller något. Jag skulle bara bli nervös och vara tyst och antagligen inte säga att det är så farligt. Helt enkelt undvika allt obehag.
Vet inte om jag ens borde tillåta mig dra halva landet runt på konserter, pierca mig, dra ut osv. bara för att jag har pengar. Jag kanske borde bara elda upp skiten så jag blir tvungen att fixa min ekonomi. Jag vet inte om jag drar ut och träffar mina syskon för deras skull, för min skull eller bara för att det är sånt man gör. Jag vet inte något för jag är paraniod, för jag inte vill ta beslut och för att jag är rädd. Rädd för att såra folk, rädd för att göra fel, rädd för att lyckas, rädd för att misslyckas, rädd för att jag kanske kan göra något utav mitt liv ifall jag verkligen försöker. Det är fan inte lätt att hitta en kaka i allt detta. Det tar alltid för lång tid och man går alltid tillbaka och det är fan snart 2½ år sedan jag insåg att jag mådde dåligt eller erkände det och jag känner att jag fortfarnade inte har någon direkt lösning på det hela. Vilket stör mig något fruktansvärt, det går aldrig fort nog för min del.
Hoppas jag har lakan och allt vad det andra nu heter för jag drog just av allt för att tvätta det, blir ju visserligen imorgon jag gör det.
(gårdagens / dagens)Kaka:
* Jag tog ordentligt hand om min kropp igår kväll.
* Jag gick upp tidigt idag.
* Jag drog av alla mina sängkläder för tvätt.
* Jag försöker reda ut saker. - Borde nog ringa och boka en tid med min kurator, har en tid den 12:e behöver nog träffa henne innan.
* Jag satte igång ugnen för att fixa mig lite pommes, skall steka köttbullar också. - Maten blev gjord och åts
* Jag går strax och lägger mig, klockan är tjugotre:nitton och har tänkt att gå upp nollsex:trettion.
No comments:
Post a Comment