Vad Är Det Jag Söker...?

Vad är det jag söker ?
Är det spänningen ?
Är det smärtan ?
Är det uppmärksamheten ?
Är det tårarna ?
Är det sympatin ?
Är det hjälpen ?

Även om jag inte gjort något och kommer väl antagligen aldrig göra något direkt drastiskt så ligger det ändå där i bakgrunden och häckar. Det suger bara tag i mig ibland, ett behov, en önskan, ett begär ? Skulle väl säkert kunna svara på alla frågor, sätta prickarna över i:na men jag orkar bara inte, jag vill bara inte ta en överblick av situationen, kanske inte vågar, kanske inte ens kan. Det enda som man kan konstatera att jag inte gör det och behöver väl hjälp från någon annan, någon lite mer objektiv.

Problemet känns som om jag aldrig har något mer fysiskt att påvisa, inget direkt skit att peka eller skylla på, varför då vara så uppgiven ? Känns aldrig att jag har något att rättfärdiga hur jag mår och varför jag mår som jag mår. Är riktigt jävla trött, fastnade självklart i KF-träsket. Mitt egna fel och får självklart betala för det i efterhand, klockan är över två och jag har fortfarande inte gått och lagt mig.

Fan Angeredsbron är föbannat jävla hög, att ens gå nära kanten mår man illa av. Rädd att man skall göra något dumt kanske. Har aldrig varit något för höjder även om det bara gäller 2-3 meter upp, ändå så försöker jag utmana mig själv fast det går ju aldrig så bra.