Trots...

Trots en bra dag på jobbet, trots att vi firade att det var ett år sedan vi slog upp dörrarna så mår jag just nu inte direkt jätte bra. Känner mig sjukt låg och jävligt fucked up, mest för att jag blir så jävla konstig och behöver ta ut all min frustration och ilska på någon annan. Jag har ju lovat mig själv att försöka ta tag i det hela, att ringa och be om hjälp men det blir ju aldrig av.

Jag vill bara försvinna i hög musik...
Jag vill skada mig själv, men det gör ont så det lär ju knappast hända.
Jag vill klippa mig men jag har en shitty klippare och orkar inte vänta på att den skall laddas.

Känner mig som ett enda stort I-landsproblem när jag inte ens orkar få försöka få utlopp för mina känslor. Allt blir bara till något som är jobbigt och jag har inte orken till det, istället får jag bara gå runt och deppa lite istället för är för jävla trött för att göra något annat. Eller för att jag verkligen bara inte vågar släppa spärrarna. Imorgon är en ny dag, bara att slå om och dra på ett glatt leende och vara glad istället. Fan skall man göra liksom ? Går jag ner mig för mycket när jag jobbar är ju fan risken ännu större att jag sätter mig i skiten på riktigt.