Löpomania...

Östra Annebergsvägen 21 - Lagman Algots Väg 9

Partille - Lerum (för dem som inte vet vart gatorna ligger)

Total Distans: 11,74 km
Max Hastighet: 20,24 km / tim
Total Tid: 1:09:41
Genomsnittlig Hastighet: 10,11 km / tim
Rörlig Tid: 1:05:51
Genomsnittlig Rörlig Hastighet: 10,70 km / tim

Jag var och köpte mig lite nya träningskläder på Stadium i Allum för att de jag har är lite gay av lite olika anledningar så jag köpte mig ett par löparshorts / tights eller vafan man skall kalla det. De sitter klistrade och går ner precis över knäna på mig, köpte en t-shirt också samt en hood. Jag vet att jag ser gay ut, svettig och jävligt trött, men vafan vem är inte det efter att ha sprungit över en mil för att sedan ta tåget tillbaka och jogga hem i en kvart ? Det är fascinerande hur glad jag kan vara när jag springer, det är typ bland det bästa jag vet. Komma ut, får röra på sig, lyssna på musik, svettas och verkligen känna hur kroppen får arbeta lite för att ta sig framåt. Sjukt mycket roligare att springa i skogen dock särskilt om det är mycket terräng, asså inte bara en töntig färdigpreppad löpslinga. Det skall vara rötter, stenar och dylikt så man måste vara kvick på fötterna, få hjärnan att arbeta lite extra så man inte trampar snett och bryter foten typ men man kan inte alltid få det man vill ha.

Något jag vet är dock att jag kände ren & skär lycka ! när denna låt kickade igång, Apoptygma Berzerk - Eclips (från deras live album APBL 2000), asså det var verkligen bara lycka jag kände då. Man skulle kunna tro att jag funnit Gud eller något gay som det men jag var bara ute och sprang och hörde en låt som gjorde stunden till utlimat. Nu sitter jag och lyssnar på den och visst det är väl en okej låt men det har inte samma effekt på mig som när jag var ute och sprang.

Tanken var ju bara att ta en snabbtur för att sedan duscha, byta om och dra in till stan och möta upp Katt hennes karl Peter tror jag han heter (jag och mitt minne) samt Maria för att gå på after work men när jag nästan var vid backen upp till Jerichotunneln så funderade på jag om jag inte skulle springa tillbaka på andra sidan järnvägen men blev lite osäker på om jag skulle hinna tillbaka i tid och sen fick jag självklart för mig den störda idéen om att "Varför inte springa till Lerum ?" och självklart så börjar jag ju jogga i den riktningen helt övertygad om att jag säkert kommer ge upp strax vid Jonsered Fabriker, vända och börja ta mig hemmåt men jag joggade på och en stund senare var jag hemma hos mamma och pappa.