Nu är nästan allt uppackat, bara för att jag letade efter ett par böcker men jag hittade inte de. Jag är rädd att jag slängt dem av någon jävla anledning. Barndomsminnen... har visserligen en hel del kvar att göra och organisera med men det får jag ta senare. Behöver ju också diska, slänga sopor, fixa mig ett sopsystem, gå igenom massa papper osv. men inte nu, klockan är nollfem:fyrtionio och det är sent.
Det är söndag och efter denna dag så börjar en ny delkurs på filmvetenskapen, hoppas denna blir lite bättre. Skall se till att försöka läsa lite mer och hålla mig mer up to date denna gång. Kommer vara så hungrig imorgon ifall jag inte tar mig något att käka, gör jag de dock så kommer det bli svårare att somna och jag kommer sova sämre. Bara jag kan konstatera dessa saker vid en sådan här tidpunkt efter att nästan varit uppe hela dygnet, visserligen gick jag och la mig förut på kvällen några timmar men ändå. It has me all written over it...
Jag var nära flertalet gånger förut idag att börja gråta men jag kan bara inte förmå mig själv att göra det, vad är meningen ? Visst lätta på trycket men ingen som kan plocka upp en och det känns inte värt att släppa loss allt bara för att sen själv sitta och orka sig tillbaka. Det är skammen som häckar, skulle väl ändå inte kunna göra något ifall någon var här. Skulle om något bara må sämre eller åtminstone känna mig mer skyldig, brukar alltid vara jag som är backbonen i dessa sammanhang. Fan va man låter sorglig, sova kanske ? Klockan kommer att slå sex vilken sekund som helst, det är väl lika bra att dra sig tillbaka, eller ? Blir nog ta lite mjölk, käka resten av pizzan och glo ytterligare ett avsnitt av Twin Peaks. Klockan har nu slagit och gått över sex, nollsex:nollnoll.
Nu skall jag sova, nollsju:fyrtiotvå.
No comments:
Post a Comment