Fan det är hela tiden, do this, do that. Jag är smått irriterad, jag försöker hålla tillbaka och vara snäll, hjälpa till men det känns bara som ett stort tjat hela tiden från mina föräldrars sida vilket de inte gör men det upplevs så från min sida. Vilket är ganska jobbigt för men det är bara att bita tag och göra skiten. Jaja sånt är livet, flyttar väl hemifrån snart. Åtminstone får man hoppas att det blir så, undra hur det kommer gå ifall det blir att man flyttar ihop med Nicklas. Det är trots allt än annan person man bor med, kan bli lite segt.
Det lilla partyt jag verkar ha styrt upp känns som om det blir en jävla massa folk och frågan är ifall man verkligen orkar med allt. Jag menar det blir väl säkert 20-talet personer och så känns det hela tiden som om det måste vara bra och allt måste vara på topp uzw. Måste ta en rejäl funderar över den ifall jag verkligen orkar och pallar av det.

No comments:
Post a Comment