Kanske Borde Sova...

Har jag slutit mig inåt ?
Mår jag kanske bara bättre ?
Uttrycker jag mig i andra former ?
Pratar jag mer om mina problem ?

Jag ser ingen direkt större mening med att leva,
Å andra sidan känns det bara jävligt onödigt att ta livet av sig,
Problemet är bara att jag orkar inte med som det är nu,
Jag orkar inte heller göra något direkt åt det så jag får ganska mycket skylla mig själv.

Jag gör det knappast lättare för något genom att bete mig som jag gör med vad skall man göra ?
Jag är för envis,
Jag är för feg,
Jag är rädd,
Jag är för stolt,
Jag är bara dum för mitt eget bästa.

Visst folk har överlevt värre saker men detta börjar tära ordentligt på mig,
Vad nu än folk anser om att ta livet av sig så är det för mig en väg ut,
Kanske inte lösningen på det hela men det är något åtminstone.

Jag borde verkligen inte börja jobba snart igen,
Jag är tillräckligt aktiv och sysselsatt för det tror jag,
Det känns som om jag har tillräckligt mycket krav på mig som det är,
Kommer troligtvis tvinga mig tillbaka för jag är den jag är.

Man börjar ju smått fundera på att göra något allvarligt bara för att slippa prata,
Göra något drastiskt och konsekvent så folk får upp ögonen,
Problemet då skulle vara att fler frågor skulle ställas,
Fler frågor som jag vägrar svara på.

Det roliga är att om nu någon läser detta när det väl är uppe på bloggen kommer de vara på mig,
Vad kommer ni säga ?
Vad kommer jag svara ?
Kommer ni förstå ?
Kommer jag låta er hjälpa mig ?

Trots denna öppenhet och ibland väldigt nakna och råa tankar som jag skriver så släpper jag aldrig in någon,
Det tycks alltid finnas ett avstånd,
Ett säkerhetsavstånd,
Det är alltid något som inte kommer fram,
Alltid något som man aldrig säger,
Kanske borde sova...