Då har man tillbringat de senaste timmarna i smärre desperation genom att man försökt sökt en lya och för undrat sig över hur i helvete man skall lyckas få tag på någon och sedan ha råd med den. Så det leder ju till tankarna att ett jobb hade ju varit bra men hur mycket vågar man jobba, hur mycket orkar med jobba och vad klarar man av att jobba med. Det blev till att försöka leta jobb, vilket inte är världens roligaste och det tär fan på psyket lite ändå, eller kanske mer än bara lite.
Hur som helst behöver jag få in pengar för trots att jag har en del kapital så skall de inte spenderas och de borde helst låsas in någonstans och investeras osv. för att jag kan inte handskas med pengar, jag skulle fan behöva en jävla förmyndare. Jag kanske bara behöver ha ett eget ställe och inse vad en ekonomi egentligen innebär, sånna vuxensaker som jag verkligen hatar. Jag hatar de nog ganska mycket för att dels så är det tråkigt och förbannat segt eftersom det tar en massa fritid ifrån en och ofta innebär att man behöver betala saker och ting på ett eller annat sätt. Den största anledningen är nog att man bara är skiträdd för framtiden för att man måste börja klara sig själv och det känns som om man inte alls är beredd och redo för det, massa saker att ta i tu med och massa viktiga beslut. Redan har man förlorat tid och hela tiden går det tid till massa menlösa saker, så skall man ju självklart inte tänka och man borde lugna ner sig för magen och psyket men det är inte så jävla lätt. Any who... jag började med klottra på en ansökan till CityMail, wuhu; Jag skall bli brevbärare! Nä men det var inte så jobbigt, det tog bara lite tid att skriva in allt man jobbat med och när, hur och bla bla bla, sen ville de ha ett personligt brev och där tog det liksom stopp. Jag orkar inte sitta och orbajsa om hur lycklig och hur ball det skall bli att jobba där, sen vill de säkert veta vad jag gjort det senaste halvåret och man orkar bara inte med allt de. Nä men jag har varit sjukskriven i 4½ månad * ler dumt *
Eller vafan skall man göra ??? Asså åååhh...
Jag skall till kuratorn imorgon, efter de har jag försökt komma mig ner till arbetsförnedringen det är trots allt påvägen tillbaka och sen kanske man har ork och kraft att svänga förbi banken för att boka in något slags möte för att diskutera min finansiering. Jag kommer vara slutkörd imorgon. Frågan är bara sen när jag skall hitta träffa allt folk jag tänkt att träffa under veckan, det har snart gått mer än halva och ahh... jag vill gärna inte ställa in ännu än gång, känns ju bara så illa. Jag stressar inte alls ihjäl mig, inte då...
Jag känner att jag sitter ganska mycket rätt i skiten just nu och jag nöjer mig inte med att bara sitta där utan jag skall ner på djupet i det så jag verkligen vet hur det känns där nere på botten, mmm marabou...
No comments:
Post a Comment