Monday, July 14, 2008

Inlägget Efter Det Innan...

Måste säga att klockan är inte riktigt så mycket som jag skulle vilja att den vore. Den är nämligen bara nolltre:fyrtion fem. Jag skall ta bussen till jobbet om 1½ timme och sen jobba 8 timmar för att sedan dra till Partille och träffa Maria. Skall försöka "prata ut" eller något, jag vet inte men har fått för mig att jag behöver få sagt lite saker. Problemet är bara att jag inte riktigt vet vad jag vill ha sagt. Får väl se vad som kommer fram när vi träffas, är ju inte direkt den som är så jävla bra på att prata allvar med folk men får se hur det går idag.

Det har ju varit point-of-no-return ganska länge nu, så det är väl bara att vara tapper i ex. antal timmar till. Den stora frågan är väl när jag kommer att börja se saker i syne, det är alltid lika roligt eller när man somnar till och får för sig en massa skit för man lyckas drömma ihop något galet under de få och underliga sekunder man slocknar. Jag kommer ju definitivt behöva vara vaken i lite drygt 10 timmar till innan jag kanske kan ta någon liten nap på bussen eller något och möjligtvis på tåget, när jag skall till Partille. Om jag nu kommer att palla de, jag menar min kropp lär ju ganska mycket inte tycka om mig. Lite mer The Riches nu, skall bara fluffa till sängen lite.

Väcker mig någon på jobbet sen eller ? Klockan är nollfem:nolltre och min buss går nollfem:tjugofyra. Kan ju säga att jag lätt inte vågar ta en nap på denna bussturen i alla fall, fyfan om jag skulle somna, vem vet vart jag är när jag vaknar upp. Visserligen är det några till som öppnar med mig men ändå. Undra om jag har ett samtal att ringa en hemleverans sen tro (jag tror tyvärr det).

Skall man röra sig bortåt ? Så man förhoppningsvis vaknar till lite innan bussjävlen dyker upp. Klockan är nollfem:nollsju.

1 comment:

Anonymous said...

Hah, känner igen mig så sjukt mycket i det här (o det du skrev 2 inlägg längre ner). Man är rätt duktig på att komplicera saker för sig själv. Nu orkar jag inte dra ut min livshistoria här. Men men, vi får ta det när vi ses i Götet!

Jag tror förresten att det i vissa lägen är bra att inte prata o gå mer på känsla.