Jag förstår inte att min kropp låter mig leva. Jag är uppe länge, jag äter inget och jag rör inte på mig. Kom i säng runt 7-tiden imorse. Man glömmer bort att äta och ta sina mediciner, inte konstigt att kroppen hatar mig. Men jag lever, det är väl det viktigaste.
Hade sjukt trevligt igår, träffat en massa folk som jag inte sett sedan i sommar och alltid lika skoj att se dem.
Jag tog ett rätt beslut idag också. Ingen hockey inatt, det har varit "hårt festande" det senaste och jag skall jobba heldag imorgon, det är inget jag kommer att orka med. Det finns fler matcher och som dessutom är mer intressanta så ah... jag överlever.
No comments:
Post a Comment