Antiklimax...

Asså vilken jävla sjuk helg, ett enda stort antiklimax. Så jävla mycket att hinna med på ingen tid,
Allt krockar med allt pengar som likaväl kunde bränts upp i efterhand men man måste ta chanser ibland.

Jag behövde konserten jag var på, jag behövde få ilska ur mig, jag behövde hoppa, knyta nävarna, stompa, skrika...
det räcker inte på långa vägar men det hjälpte för ikväll.

Är jag verkligen så bra på att gömma min, sjuka sida ? Den som mår dåligt, den som hatar, den som vill allt ont.

Jag kom,

jag dansade,

Jag gick.

Jag var Riktigt riktig hemma för en stund, nu är jag bland stockholmare igen.

Nene Cherry - Buffalo Stance får brighten my day.

Ibland är jag så förvånad och glad att jag inte misshandlat någon eller något annat, allt för att jag mår dåligt... hoppas jag får träffa någon snart så jag kan prata av mig och få lite hjälp. För det behöver jag onekligen. Tag sedan jag pratade med en kurator eller liknande.

Published with Blogger-droid v1.6.1