En Av Två Saker...

Monks & Värme(fitt)böljan är väl de två saker som gör resan lite mer intressant. Alltså att få dra till Monks och hänga där med bror samt att förhoppningsvis slippa en asjobbig värmebölja. Om det nu kommer vara svalare borta i staterna tvivlar jag väl på. Asså jag är verkligen sjukt jävla opepp på att dra iväg, det känns bara mest omständigt, får väl se vad som sker när vi kommer dit. Känner att jag inte direkt har något att hämta där borta och kan lika väl stanna hemma, mig kvittar det men bara så länge jag slipper värmen så skall jag väl vara glad antar jag så... *drar på ett påklistrat leende*, upp med tummarna och humöret, nu är det fest.

Kan väl konstatera också att jag fortfarande inte packat, klockan är tjugotre:trettiofem och skall tydligen vara hos mina föräldrar vid nollsju:femton imorgon vilket innebär att jag får lämna lägenheten vid ca nollsex:fyrtiofem vilket i sin underbara lilla tur innebär att jag kommer gå upp i runda slingor nollfem:nollnoll för att ha lite tid. Har visserligen lagt fram det viktigaste så det är väl något, antar jag...

Vet inte vad som är jobbigast, att det är jobbigt, bökigt och bara massa ork med hela resan i sig eller just de faktum att man simmar motströms och verkligen inte beter sig som man skall, ibland vill jag bara vara som alla andra och bli upprymd av saker som jag inte förstår mig på och anser menlösa men som av samhället avgudas. Orkar inte dra upp något direkt exempel, eller varför inte bara ta New York ? Det kan bara vara så skönt ibland att bara smälta in, slippa få blickar och kommentarer slängda efter sig. Kanske jag inte får hela tiden med det händer och jag står ut, jag är inte som alla andra och jag har till viss del gjort det till ett aktivt val men ibland så förstår jag mig ärligt inte på folk i största allmänhet. Visst jag har en hel del social kompetens och förstår till stora delar det sociala spelet men samtidigt men jag kommer alltid vara 5-6 år och få ett av mina syskon att sortera mina kort under bordet när vi spelar något kortspel.

Ja, även jag har barndomsminnen även om det inte alltid verkar så när jag drar fram något ur min minnesbank.

Jag skulle nog bli rädd,
Förstår du det ?
Jag skulle verkligen bli rädd,
Aldrig,
Aldrig har det hänt,
Tror inte det kommer göra det heller.
Åtminstone blir du glad,
Det är mer än vad jag är nu.