Thursday, February 8, 2007

En Antidepressiv Tanke...

En tanke,
Det finns alltid en tanke bakom det,
Hur oväsentlig den må vara för åskådaren,
Allt är inte svart och vitt,
Allt ser inte ut att vara det de är,
Jag är definitivt inte ensidig,
Jag är inte alltid den ni tror att jag är
Det finns mer av mig än ni tror,
Det finns mer av mig än ni sett,
Det kommer alltid finna något ni inte ser,
Beroende på vem ni är får ni olika sidor av mig.

Jag borde gå på antidepressiva,
Det verkar som om folk tycker det,
Jag har funderat och jag gillar inte tanken,
Det skjuter bara fram mina problem och det har jag gjort tillräckligt länge,
Visst mår jag kanske bättre genom att jag slipper svackor men jag får heller inga toppar.

Jag behöver känna något,
Jag behöver må dåligt även om det är tufft,
Jag behöver lida,
Jag behöver kunna må bra också,
Jag behöver allt detta för att lära mig.

Utan att må dåligt får jag inte insikter,
Utan att må dåligt förstår jag inte mig själv,
Utan att må dåligt rannsakar jag inte mig själv.

Jag måste gå igenom allt detta även hur svårt det blir,
Jag måste göra det till vilken kostnad som helst,
Jag måste göra detta även om det slutar illa,
Gör jag inte detta har jag inte försökt,
Ger jag det aldrig ett försök så kan jag likaväl ge upp nu.

1 comment:

Tina said...

Man slutar inte att känna helt. De värsta topparna och dalarna försvinner men långt ifrån allt.
Man känner, jag lovar. Åt SSRI i 4 år. Man "dealar" med sina problem ändå.
Och jag lever pga dem. Livet var för svart en gång och jag orkade inte ta hand om problemen utan dem. Livräddarna. I nöden.