Behov...

Jag skäms för mina behov,
Jag skäms för att jag inte vet vad jag vill,
Jag skäms för att jag inte tycker mig agera propert och som den gentleman jag trots allt vill vara,
Jag skäms för att jag börjar se till mina behov,
Jag skäms för att jag skäms.

Jag vet inte vad jag skall göra,
Jag vet inte vad jag skall säga,
Hela min världs bild har skakats om,
Jag börjar så smått skapas,
Jag vet inte hur jag skall hantera detta,
Jag är rädd,
Jag skäms för att vilja ta plats.

Let there be Lars...?
Har jag genom allt detta börjat jobba mig framåt ?
Har jag börjat ärligt talat skapa mig själv ur inget ?

När jag känner in, tittar på det, föreställer mig det ser jag ingenting,
Jag känner ingenting,
Varken ja eller nej,
Jag vet bara inte,
Ingen skuld,
Inget obehag,
Ingen smärta,
Ingen glädje,
Inget framför mina ögon.