Ett Kontrollerat Kaos...

Nu är det verkligen långt ifrån bra,
Först skall internet balla ur,
Sen slutar olika saker fungera,
Raseriutbrottet var ett faktum,
Jag kunde bara duscha huvudet med kallvatten för att försöka lugna ner mig,
Sjukan, hemmasittandet och bara allt byggs på,
Det kryper och skriker i varje enstaka cell i min kropp,
Så mycket känslor och tankar som bara vill ut på en och samma gång,
Hantera denna störtflod är en omöjlighet,
Hålla tillbaka är bara dumt,
Jag vet bara inte vad jag skall göra.

Det enda jag kan tänka på är att få i mig lite socker,
Om det hjälper eller inte spelar ingen roll,
Jag får för mig att det kommer lugna mig.

Känns som om jag ganska ofta får kontrollerade panikångest attacker,
Allt jag vill göra är att skrika och bara flippa ur men håller mig i skinnet,
Samtidigt känns det inte heller särskilt sunt,
Det känns som om allt hade varit bra mycket enklare ifall jag bara haft min hårddisk,
Ifall jag bara haft all min musik,
Ifall jag bara haft alla mina bilder,
Ifall jag bara haft den ordning jag hade,
Nu har jag inte all musik jag tronar,
Nu har jag en massa skit som jag blir förbannad på för att den spelas,
Nu måste jag rensa bland allt igen för att få det som jag vill,
Jag vet inte om allt hade varit bra men det hade varit enklare att hantera.

Jag skall dra till Berlin i vår med Silje,
Jag har sparat undan en del pengar hittils,
Jag funderar på att skjuta på allt,
Jag funderar på om jag inte borde fixa mig en ny dator,
Fixa mig något som inte håller på att balla ur hela tiden,
Försäkra mig för framtiden,
Allt är bara så jävla mycket just nu.

(söndag) ?

Jag rycker till och vaknar upp ur min vakna dvala,
Min kropp vill skrika ångest,
Det sprätter, sprattlar och rycker,
Det ända jag kan tänka på är att gå ner i ett fördärv,
Att söka något som (verkligen) kör ner mig i skiten,
Samtidigt inser man att det är inget som kommer att hända,
Ett önsketänkande från den del av mig som bara vill må så dåligt som möjligt.

Håll käft,
Sitt still,
Verka lung,
Håll en fasad utåt,
Allt har gått uppåt och framåt nu,
Inget får fallera igen,
Hålen skall vara lagade och hålla för all framtid.

Går jag bara inte in i det kommer jag inte må dåligt,
Får jag inte dela med mig av det kommer jag må dåligt.

Det finns ingen balans,
Det är bara svart eller vitt,
Just nu är jag vitmålad på utsidan och mörk som natten innuti.

Det går framåt,
Jag har lärt mig,
Jag mår bättre,
Jag behöver bara städa upp lite i mitt huvud,
Jag behöver bara lösa en bit av pusslet för att fortsätta.

Jag kommer ta mig igenom detta också...

(idag)

Om folk undrar så, det är ganska okej... Jag överlever och jag skall träffa min kurator på fredag.

Insåg för någon dag sedan att jag omedvetet har supertröstätit det senaste, jag brukar oftast vara fruktansvärt medveten om när jag tröstäter men denna gången har det fan varit hardcore och inte alls på det vis som det brukar vara. Då brukar jag medvetet "säga till mig själv" att jag behöver gå och köpa något eller äta något riktigt gott för att döva ångesten eller vad det kan vara men nu har fan varit extrem cravings utan dess like. Vilket stör mig en del då det kostar mig pengar, mina tänder mår väl inte allt för bra av detta samt att jag inte känner att jag haft kontroll då jag senare kommit på mig själv att tröstäta. Vill kunna ha kontroll och vetskap om vad jag gör och varför.

Idag har det varit frukost, chips och m & m's. Kanske borde försöka få i mig något varmt också ?